Ökad elevaktivitet med formativ undervisning med digitala verktyg?

Sammanfattning

En lärare funderade kring hur elevaktiviteten i en grupp kunde öka. Då startades ett samarbete mellan IKT-pedagog och lärare. Vi valde att utgå ifrån Dylan Wiliams tankar och använde "Handbok i formativ bedömning" som grund. Wiliam talar om fem nyckelstrategier och vi valde ut de två strategier (se nedan) vi tyckte kunde fungera för att öka elevaktiviteten.

I början av vårt samarbete satte vi upp ett mål utifrån nyckelstrategierna. Målet var att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande (strategi 2) och på detta sätt öka studieresultatet samt att öka kvalitén på lärandet, genom att använda kamratrespons (strategi 4).

I strategi två;skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande,  lyckades våra intentioner väl. På av lektionstillfällena detta användes detta för att repetera begrepp (med hjälp av Kahoot). Eftersom läraren lätt kunde avläsa vad som olika elever behövde repetera ledde detta till att eleverna hade flera antal rätt andra gången de genomförde samma frågor. Läraren gjorde en avstämning som lockade fram belägg för lärande och som skapade elevaktivitet.

Vid ett annat tillfälle fick då alla elever svara på samma fråga först (Kahoot) och utifrån slumphjulet (Random Picker) valdes någon elev som muntligt fick redogöra för sitt svar. Att se till att alla elever svarade på den ställda frågan först passade gruppen väl. Då de slumpvis sedan valdes ut för att svara på frågan skapades den elevaktivitet som tidigare saknats i gruppen. Läraren kunde se en tydlig skillnad och därmed skapade eleverna en lektion som blev intressant och lärorik och förhoppningsvis, i förlängningen, kan öka studieresultatet hos flera av eleverna.

Vårt mål var alltså att öka studieresultatet, genom att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande. Läraren såg att de olika teknikerna vi införde gav den effekt vi hoppats på. Att kunna individanpassa, repetera det som behövs, ge eleverna feedback är sådant vi tror kan öka elevernas studieresultat. Läraren har även använt de “nya” teknikerna i andra undervisningsgrupper, vilket i sin tur kan påverka dessa elevers studieresultat på ett positivt sätt.

Eleverna fick även arbeta med kamratrespons, för att stärka lärandet och skapa elevaktivitet. Eleverna fick en kortare skrivuppgift och därefter delades de in i grupper om tre för att kunna ge feedback till varandra. (Som digitalt verktyg användes Googledokument som delades.) Eleverna började med att lyssna på varandras texter (med hjälp av Oribi). För att stötta eleverna i hur de skulle ge respons till varandra fick de tillgång till en mall med frågor och läraren gav exempel på hur mallen skulle användas för att ge effektiv kamratrespons. Då kamratrespons används framhåller Wiliam vikten av att förklara syftet och elevernas ansvar. Läraren var därför tydlig med att berätta om och diskutera kring, hur man som elev kan utvecklas i sitt skrivande genom att ge feedback till någon annan.

Att använda kamratrespons, för att öka kvalitén i lärandet, är ett arbete som påbörjades i denna elevgrupp. Vi tror att kamratrespons är en metod som kan kräva mer tid i vissa grupper. Det är viktigt att eleverna verkligen förstår sin egen nytta med att ge feedback till någon annan.

Lärarens självskattning (som gjordes både i början och i slutet av projektet) visar också att hon oftare låter alla elever svara samtidigt nu än tidigare. Den visar också att hon utvärderar sin undervisning i högre grad än tidigare och att hon har hittat ett sätt att använda kamratrespons på ett effektivt sätt. Det är även så att hon tagit de erfarenheter hon fått då vi arbetat, vidare in i andra undervisningsgrupper och att tekniken “bäddats in” i hennes praktik.

Trots att arbetssättet varit tidskrävande är både läraren och jag, IKT-pedagogen, nöjda med vårt samarbete. Att vi har träffats regelbundet är något som vi båda anser varit avgörande för att få till ett gott samarbete. Vi har fått med oss värdefulla erfarenheter som vi kan ta med oss i våra fortsatta yrkesroller.