Ökad elevaktivitet med formativ undervisning med digitala verktyg?

Sammanfattning

En lärare funderade kring hur elevaktiviteten i en grupp kunde öka. Då startades ett samarbete mellan IKT-pedagog och lärare. Vi valde att utgå ifrån Dylan Wiliams tankar och använde "Handbok i formativ bedömning" som grund. Wiliam talar om fem nyckelstrategier och vi valde ut de två strategier (se nedan) vi tyckte kunde fungera för att öka elevaktiviteten.

I början av vårt samarbete satte vi upp ett mål utifrån nyckelstrategierna. Målet var att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande (strategi 2) och på detta sätt öka studieresultatet samt att öka kvalitén på lärandet, genom att använda kamratrespons (strategi 4).

I strategi två;skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för lärande,  lyckades våra intentioner väl. På av lektionstillfällena detta användes detta för att repetera begrepp (med hjälp av Kahoot). Eftersom läraren lätt kunde avläsa vad som olika elever behövde repetera ledde detta till att eleverna hade flera antal rätt andra gången de genomförde samma frågor. Läraren gjorde en avstämning som lockade fram belägg för lärande och som skapade elevaktivitet.

Vid ett annat tillfälle fick då alla elever svara på samma fråga först (Kahoot) och utifrån slumphjulet (Random Picker) valdes någon elev som muntligt fick redogöra för sitt svar. Att se till att alla elever svarade på den ställda frågan först passade gruppen väl. Då de slumpvis sedan valdes ut för att svara på frågan skapades den elevaktivitet som tidigare saknats i gruppen. Läraren kunde se en tydlig skillnad och därmed skapade eleverna en lektion som blev intressant och lärorik och förhoppningsvis, i förlängningen, kan öka studieresultatet hos flera av eleverna.

Vårt mål var alltså att öka studieresultatet, genom att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande. Läraren såg att de olika teknikerna vi införde gav den effekt vi hoppats på. Att kunna individanpassa, repetera det som behövs, ge eleverna feedback är sådant vi tror kan öka elevernas studieresultat. Läraren har även använt de “nya” teknikerna i andra undervisningsgrupper, vilket i sin tur kan påverka dessa elevers studieresultat på ett positivt sätt.

Eleverna fick även arbeta med kamratrespons, för att stärka lärandet och skapa elevaktivitet. Eleverna fick en kortare skrivuppgift och därefter delades de in i grupper om tre för att kunna ge feedback till varandra. (Som digitalt verktyg användes Googledokument som delades.) Eleverna började med att lyssna på varandras texter (med hjälp av Oribi). För att stötta eleverna i hur de skulle ge respons till varandra fick de tillgång till en mall med frågor och läraren gav exempel på hur mallen skulle användas för att ge effektiv kamratrespons. Då kamratrespons används framhåller Wiliam vikten av att förklara syftet och elevernas ansvar. Läraren var därför tydlig med att berätta om och diskutera kring, hur man som elev kan utvecklas i sitt skrivande genom att ge feedback till någon annan.

Att använda kamratrespons, för att öka kvalitén i lärandet, är ett arbete som påbörjades i denna elevgrupp. Vi tror att kamratrespons är en metod som kan kräva mer tid i vissa grupper. Det är viktigt att eleverna verkligen förstår sin egen nytta med att ge feedback till någon annan.

Lärarens självskattning (som gjordes både i början och i slutet av projektet) visar också att hon oftare låter alla elever svara samtidigt nu än tidigare. Den visar också att hon utvärderar sin undervisning i högre grad än tidigare och att hon har hittat ett sätt att använda kamratrespons på ett effektivt sätt. Det är även så att hon tagit de erfarenheter hon fått då vi arbetat, vidare in i andra undervisningsgrupper och att tekniken “bäddats in” i hennes praktik.

Trots att arbetssättet varit tidskrävande är både läraren och jag, IKT-pedagogen, nöjda med vårt samarbete. Att vi har träffats regelbundet är något som vi båda anser varit avgörande för att få till ett gott samarbete. Vi har fått med oss värdefulla erfarenheter som vi kan ta med oss i våra fortsatta yrkesroller.

En lärares tankar halvvägs in i argumentationen...

Onsdag (planen): Kahoot med frågor om argumentationsområdet som eleverna får svara på, eleverna får därefter titta på en inspelad genomgång av arbetsområdet och arbeta med frågor till filmen. När alla är färdiga med sina frågor får de sitta i par och diskutera frågorna och svara på varandras frågor. Därefter samlas vi i helklass för att låta Random Name Picker avgöra vem som får svara. I slutet görs samma Kahoot som i början av lektionen för att se om eleverna faktiskt har tagit till sig något från lektionen. Lektionen avslutas med att eleverna får svara på frågan om vad de har lärt sig under lektionen, till detta används Padlet.

Onsdag (genomförandet): Lektion inleddes med en Kahoot innehållandes frågor om argumentation. Frågorna var kopplade till dels de frågorna som ställdes i formuläret förra veckan, dels den genomgången som eleverna senare under lektionen skulle få. Tanken var att se om eleverna faktiskt visste vad de olika begreppen betydde men också att se hur mycket de redan kunde inför det kommande området. Det gick smidigt för alla att koppla upp sig och de förstod snabbt vad de skulle göra. Redan vid första frågan uppmärksammade jag att hela svaret inte kom med på skärmen, så jag löste det på så sätt att jag fortsättningsvis läste frågorna och alternativen för eleverna och de fick lite tid på sig att tänka på svaret och svara.

Därefter fick eleverna sätta sig med varsin dator och titta på den genomgången som jag hade filmat och lagt ut på Google Classroom. Till filmen fick eleverna en uppgift som gick ut på att de först skulle skriva ner ett par frågor till mig om det var något som de inte förstod eller om det var något som var oklart i genomgången. Efter det skulle eleverna skriva fem frågor med svar som utgick från filmen. Det som uppmärksammades var att endast två elever satt med både filmen och dokumentet samtidigt och kunde på så sätt snabbt göra uppgiften. Resten såg filmen först och skrev sedan och då fick de titta på filmen igen för att hitta frågor. Detta gjorde att det hela tog längre tid än vad som var tänkt från början. Ungefär tio elever gjorde gjorde antingen en av delarna i uppgiften eller ingen. När det var tjugo minuter kvar av lektionen fick skrivandet avbrytas och eleverna fick sitta i par eller tre och tre och ställa sina frågor till varandra, på så sätt tvingades de prata med varandra samtidigt som de använde sig utav kunskaperna som de fick i genomgången. Under dessa tio minuter var alla elever aktiva och pratade om argumentation. Även de som inte hade gjort några frågor var aktiva och svarade på frågorna som de fick av sin samtalspartner. Lektionen avslutades sedan med att vi i helklass tog endel av de frågorna och jag lät då Random Name Picker avgöra vem som skulle få ordet. Det gjorde faktiskt att alla som fick ordet försökte svara, även om de var osäkra på svaret så försökte de. Att de själva hade svarat på frågorna innan gjorde att de som hade skrivit frågan och svarat på den också var aktiva och räckte upp handen när någon inte kunde svara. Övningen gjorde alla delaktiga. Just därför valde jag att inte skynda på aktiviteterna utan lät dem ta den tid som behövdes. Detta medförde dock att alla planerade aktiviteter inte hanns med.

Torsdag (planen): Repetitionsfrågor kring föregående lektion där Random Name Picker får avgöra vem som ska svara, Kahoot som inte hanns med under onsdagens lektion, eleverna får se hur många rätt de hade sist och ska försöka förbättra sig, värderingsövningar där Random Name Picker avgör vem som ska få motivera sitt val. Eleverna får sedan läsa en insändare och granska den kritiskt utifrån frågor i ett redan förberett dokument på Google Classroom, detta görs enskilt och därefter får eleverna sitta i par och diskutera sina svar för att vi sedan gemensamt ska analysera insändaren.

Torsdag (genomförandet): Båda grupperna började med värderingsövningar, där jag i en Kahoot hade skrivit ett påstående och alla fick då skriftligt svara ja eller nej, därefter lät jag Random Name Picker välja ut några elever som dessutom fick chansen att muntligt redovisa sin motivering till svaret. I första gruppen fungerade det väldigt bra och svaren gav upphov till större diskussioner mellan eleverna utan att jag ställde en vidare fråga. I den andra gruppen fick jag styra lite mer, men elverna kom till tals och sa något mer än "jag vet inte". Eftersom det var väldigt roligt att se aktiviteten hos mina, annars väldigt tysta, elever, lät jag den här övningen ta tid. Efteråt läste jag insändaren högt för båda grupperna och därefter fick de enskilt sitta och svara på frågorna som hade med den kritiska granskningen av insändaren att göra. Här tappade många elever koncentrationen och gjorde annat istället för att arbeta med texten. En reflektion som jag gjorde efter lektionen är att jag kanske skulle tagit den kritiska granskningen muntligt direkt. På så sätt hade de kanske varit mer aktiva, för att de vet att de någon gång kommer att få frågan och då måste motivera sitt svar. Eller att jag lät de sitta i par och granska texten? Men det är en lärdom jag tar med mig. Nu är halva området avklarat och kvar är att de ska diskutera insändaren, skriva en insändare själva samt att ge varandra feedback. Kahoot och Padlet får senare avsluta området tänker jag mig. Jag är glad att jag är igång i alla fall.

Efter två lektioner...

Vad har hänt under de två första lektionerna? Vilka digitala verktyg har använts och på vilket sätt har de ökat kvaliteten i lärandet?

Vilka digitala verktyg har använts i undervisningen?

• Kahoot
• Random name picker

På vilket sätt har de förstärkt undervisningen genom att locka fram belägg för lärande (strategi 2)?

Genom att använda Kahoot har eleverna fått tid att tänka. Som lärare kan man själv ställa in hur lång tid man vill att eleverna ska ha på sig att svara på en fråga. Denna tysta tid behöver inte fyllas med något annat än tankar och både lärare och elever verkar ha lättare att acceptera denna tysta tid som uppstår då Kahoot (eller annat verktyg används) än då tyst tid uppstår efter att läraren ställt en spontan fråga.

Kahoot har också gjort att alla elever fått svara skriftligt. Lektionerna var sedan så upplagda att vissa elever också fick svara muntligt efteråt. Detta gjordes med Random name picker, vilket gjordes att ordet fördelades i klassen. Detta ledde till att alla någon gång också kom till tals muntligt. Detta verktyg ger också eleverna tid att tänka kring hur de vill formulera sitt svar.

En lärares tankar en sen tisdagskväll...

Just nu befinner jag, läraren, mig i planeringsstadiet av arbetsområdet - Argumentation. Fyra lektioner har jag på mig för att dels utveckla min undervisning och dels för att skapa lärande för mina elever utifrån olika digitala verktyg. I morgon är det dags för den första lektionen. En lektion som skiljer sig från allt som jag kallar tryggt och jag kan inte undgå att tänka: Vad har jag gett mig in på?

Att gå från att inte använda datorn mer än vid genomgångar av lektioner i form av en keynote-presentation, till att testa på Google Classroom, Kahoot, Google Formulär, Random Name Picker och Padlet, är som att slänga sig ut i det okända. Det hela kan sluta på vilket sätt som helst! Kanske borde jag ha börjat med en sak i taget, kanske borde jag behärska alla de här nya verktygen innan jag presenterar dem för eleverna? Kanske...? Men sedan slår det mig att jag omöjligtvis kan veta vart det här kommer att leda om jag inte försöker. Nu försöker jag, för mig och mina elever!

Strategi 2 Skapa belägg för lärande

Vi har idag träffats för att diskutera hur undervisningen ska se ut för att öka kvaliten i lärandet genom att skapa belägg för lärande (Strategi 2 - Dylan Wiliam). Här är en kort beskrivning av de digitala verktyg vi tänker använda och kort om hur vi tycker de förstärker undervisningen.

För att skapa belägg för lärande kommer eleverna få göra en kahoot i början av nästa lektion. De kommer sedan få göra samma kahoot igen efter lektionen för att skapa belägg för lärande. Detta kommer visa om de fått med sig de grunder som behövs i argumentation.

Ytterligare ett sätt att arbeta med att skapa belägg för lärande är, enligt Wiliam, att slumpa fram vem som ska svara. Detta kommer att användas i undervisningen genom att eleverna får diskutera frågan i par först. Sedan kommer det slumpas fram vem som ska svara på frågan genom att använda Random Picker. Detta ger alla elever utrymme att tänka ut ett genomtänkt svar på frågan. Det aktiverar alla elever och ger utrymme för eftertänksamhet.

Ett tredje sätt att jobba med strategi 2 (belägg för lärande) är att använda exittickets. Eleverna kommer bl.a. att få svara på vad de lärt sig idag. Till detta kommer vi att använda padlet. De kommer att få reflektera över sitt eget lärande och läraren får ett slags kvitto på om undervisningen haft den effekt som eftersträvades.

Då är vi igång!

Nu har eleverna gått med i rummet på Google Classroom. I rummet hade läraren och jag lagt in första uppgiften. Det var ett formulär där de dels fick ta ställning till hur lärarens undervisning förstärks med digitala verktyg idag och dels fick de svara på frågor som berör ämnesområdet som ska behandlas (argumentation).

Det gick smidigt för alla att komma in i Classroom och starta upp sitt formulär.

Vi reflekterade efteråt kring hur svårt det är att ställa frågor. Frågor av typen “Vet du vad en tes är?” är så lätt att ställa. För eleverna är det lätt att kryssa i ett “ja” eller ett “nej”, men det är svårt att verkligen veta om det stämmer. Frågor som verkligen testar kunskaperna ger en bättre bild. Nästa gång tänker vi att vi ska ställa följdfrågor där eleverna ska förklara ett begrepp med egna ord. Man skulle också kunnat ha använt en variant där eleven ska para ihop begrepp med förklaring. Detta ger bättre information till läraren om vad eleven kan.

Eleverna fick ange vad de använt digitala verktyg till hittills i undervisningen med läraren. Något fler än hälften angav att de använder digitala verktyg för att kommunicera med andra, arbeta med multimedia och få feedback av läraren. Detta var något läraren själv kände igen. 

Då läraren jämförde sin uppfattning av undervisningen med elevers svar stämde inte lärarens uppfattning av den egna undervisning helt med elevernas uppfattning av undervisningen. Några angav t.ex. att blogg var något de använt i lärarens undervisning. Detta hade de dock inte arbetat med. (Vad detta beror på fortsätter vi att diskutera.)

Utifrån elevsvaren kunde vi utläsa att eleverna tycker att läraren oftast talar om vad som förväntas av eleven då en ny uppgift introduceras. Detta stämmer väl ihop med lärarens egen uppfattning och en av anledningarna till att läraren valde att fokusera på andra strategier för att utveckla sin undervisning. Precis som läraren själv känner, så tycker eleverna att läraren kan utveckla strategi 2 (skapa belägg för lärande).

Förberedelserna fortsätter

Vi har idag fortsatt att planera uppstarten.

Eleverna kommer att få en enkät kring vad det digitala används till i deras undervisning med berörd lärare. Eleverna kommer sedan att få samma enkät igen vid projektets slut, för att vi ska kunna se om eleverna tycker att det skett någon förändring.

Läraren har också fått fylla i en checklista som tar upp tekniker kopplat till strategi 2 och 4. (Dessa kan du finna i Dylan Wiliams "Handbok i formativ bedömning"). Tanken här är densamma som med eleverna - läraren fyller i den både i början och i slutet av projektet för att se om det blivit någon förändring. Läraren har även fått skriva ner en kort reflektion kring hur undervisningen stärks genom digitala verktyg idag. Även detta är något vi kommer att återkomma till då vårt lilla projekt är avslutat.

Vi har idag också börjat planera momentet "argumentation" tillsammans. Vi har pratat om undervisning och pedagogik.

Läraren skulle vilja få mer elevaktivitet i klassrummet. Vi har diskuterat hur vi kan locka fram detta. Att först veta vad eleverna kan om argumentation kändes viktigt för att veta hur lektionerna ska planeras. Vi börjar därför med att fylla på elevenkäten (om digitalisering) med ett par frågor kring argumentation. Denna enkät kommer eleverna att få göra en vecka innan momentet "argumentation" startar. Läraren får därigenom god tid på sig att fundera på hur undervisningen kan anpassas till elevernas förkunskaper. Vi har även diskuterat användningen av "kahoot" för att både öka elevaktiviteten och för att skapa belägg för lärande.

Även kamratrespons är något som ökar elevaktiveteten genom att de får vara lärresurser för varandra. Denna strategi kommer att användas då eleverna ska få läsa en argumenterande text (ej skriven av någon i klassen) och ge feedback på denna. Att öva på en text som inte är skriven av en klasskompis är något Dylan Wiliams tar upp. Detta ger eleverna möjlighet att fokusera på feedbacken och inte hindras av eventuella personliga relationer o.s.v. Eleverna kommer efter denna övning få ge feedback till klasskompisar. Vi pratade då om vikten av att eleverna ska veta vad de ska ge feedback på, och läraren kommer därför att göra en slags checklista som eleverna kan ha till hjälp både då de ger feedback på övningstexten och på texten klasskompisen skrivit.

Bildlänk, rättigheter

Idag har vi satt upp ett gemensamt mål. Detta lyder:

"Att öka kvaliteten på lärandet genom att använda tekniker som lockar fram belägg för lärande och genom kamratrespons."

Uppstart

Idag har jag (IKT-pedagog) och läraren träffats för att diskutera vårt upplägg. Vi kommer att utgå ifrån en klass som läser Svenska 1 och de ska arbeta med argumentation.

Syftet med vårt projekt är att utveckla undervisningen med hjälp av Dylan Wiliams tankar om formativa lärprocesser. Tanker är också att undervisningen ska stärkas med digitala verktyg. Formativt med digitala verktyg blir alltså vår utgångspunkt. Av Wiliams fem strategier valde vi ut att fokusera på de strategier som kommer vara till stor hjälp för eleverna att komma vidare i sitt lärande. De strategier vi kommer att lägga fokus på blir:

• Skapa belägg för lärande
• Aktivera eleverna som lärresurser för varandra

Vi båda känner oss väldigt förväntansfulla. Det är en begränsad insats (en lärare, en klass och några fåtal lektioner) men förväntan är att jag (IKT-pedagog) ska kunna testa vilka insatser som kan vara till hjälp för lärare, att läraren har stärkt sin digitala kompetens och att läraren förstärkt kvalitén i undervisningen så att eleverna blir mer motiverade.